Dina leverantörer kan finansiera gängkriminalitet utan att du vet om det

Fem kontrollfrågor som ekonomiavdelningen behöver kunna svara på

Leverantörskontroll
Bild av Malin Jeasnson

Malin Jeasnson

Partner Key Account Manager, Inyett

Omkring 11 000 kriminella personer hade engagemang i drygt 23 000 svenska företag mellan 2020 och 2023, enligt Brottsförebyggande rådet. Många av bolagen ser ut som helt vanliga leverantörer. Sannolikheten är därför hög att några av dem redan finns i leverantörsregistret hos ett företag som ditt. Löpande leverantörskontroll är det mest effektiva sättet att upptäcka dem innan pengarna lämnar bolaget.

I korthet

Bedrägerier mot företag är en av de viktigaste inkomstkällorna för organiserad brottslighet i Sverige.

Kriminella bolag är byggda för att se legitima ut och passerar ofta en engångskontroll vid upplägg.

Företagsuppgifter ändras löpande. En leverantör som var korrekt i fjol kan ha ny styrelse, skulder eller en företrädare med näringsförbud i dag.

Fem kontrollfrågor täcker de vanligaste riskerna: F-skatt och moms, näringsförbud, sanktionslistor, bankuppgifter och ändrad ägarstruktur.

Automatiserad bevakning gör leverantörskontrollen till en del av betalprocessen i stället för ett manuellt moment som någon hinner med ibland.

Hur finansierar bedrägerier mot företag gängkriminalitet?

Brottsvinster från fakturabedrägerier, identitetsstölder och bolagsmanipulationer återinvesteras i den organiserade brottsligheten, inklusive skjutningar och våldsamma konflikter. Polisen beskriver bedrägerier mot företag som en central finansieringskälla. Bolagsbedrägerierna har tagit den plats som värdetransportrånen hade för tjugo år sedan.

Kopplingen mellan bedrägerier och grovt våld är tydlig i siffrorna. Enligt Nationellt bedrägericentrum var 48 procent av dem som var skäligen misstänkta för skjutvapenvåld 2018 till 2021 också misstänkta för bedrägeribrott. Pengarna som finansierar grovt våld kan alltså komma från en faktura som betalades ut från ett kontor som ditt.

”Det är inte att Excel är dåligt. Det är att Excel används för att lösa ett problem som egentligen är ett systemproblem. Och då blir Excel limmet som håller ihop ett bygge som hela tiden riskerar att glida isär.”

Hur många kriminella bolag finns i svenskt näringsliv?

Brås rapport Företag som brottsverktyg (2025) visar att omkring 11 000 kriminella individer var engagerade i drygt 23 000 företag under åren 2020 till 2023. Det motsvarar nästan en femtedel av alla nätverkskriminella i Sverige.

Bolagen användes för att skaffa tillstånd, komma åt farliga varor, tvätta pengar och ta sig in i samhällsviktiga verksamheter. Sammantaget hade de tagit emot miljardbelopp i statliga stöd och hade mer än 11,5 miljarder kronor i förfallna skulder till staten.

På ytan såg de ut som vanliga bolag. Det är det som gör problemet svårt att hantera. Lena Nitz, jurist och expert på brottslighet mot företag på Svenskt Näringsliv, beskriver hur det går till:

"De kriminella studerar företaget noggrant. Det handlar om rutiner, vilka personer som tar de ekonomiska besluten och hur penningstransaktioner går till. De lär sig tonen i företagets korrespondens, så att de kan imitera företagets egna anställda, kunder och leverantörer." Det räcker inte att ett bolag ser legitimt ut. De bästa bluffbolagen är konstruerade för att göra just det.

Varför räcker inte en kreditupplysning vid upplägg?

Många företag kontrollerar en ny leverantör genom att söka på bolaget, ta en kreditupplysning och se att F-skatten är registrerad. Det är en bra start, men det räcker inte av tre skäl.

Företagsuppgifter ändras hela tiden

Upp till 20 procent av all företagsdata förändras varje år. Leverantören som var korrekt när den lades upp i affärssystemet kan veckan efter ha bytt styrelseledamöter, dragit på sig skulder, förlorat sin F-skatt eller hamnat på en varningslista. En kontroll vid upplägg säger ingenting om läget vid nästa betalning.

Bedragarna vet vad en manuell kontroll letar efter

En saknad branschkod är enligt Ekobrottsmyndigheten en av de vanligaste indikatorerna på ett nystartat bluffbolag. De flesta tittar aldrig på den. Det finns dussintals liknande signaler som inte syns i en vanlig kreditupplysning.

De flesta brott syns aldrig i statistiken

57 procent av svenska företag anmäler inte de brott de utsätts för, enligt Svenskt Näringsliv. Skälen är att det upplevs som meningslöst, pinsamt eller skadligt för varumärket. Mörkertalet är därför stort, och kriminella aktörer kan hålla på länge innan det syns någonstans.

Vad kan hända om en leverantör är kriminell?

Det börjar ofta med något som ser normalt ut: en faktura, ett bankgiro med en siffra fel eller en leverantör ni anlitat i tio år som plötsligt styrs av någon annan. Följderna kan bli:

  • Utbetalningar till ett konto som töms inom några timmar.
  • Affärer med ett bolag vars företrädare har näringsförbud, vilket kan dra in er organisation i en utredning.
  • Betalningar som finansierar verksamhet kopplad till sanktionerade personer eller nätverk. Konsekvenserna slår mot hela näringslivet. Sex procent av svenska företag uppger att de kan komma att avstå från att investera på grund av brottsligheten, och fyra procent att de kan tvingas lägga ned. Det handlar inte om slarv. Hoten har förändrats, och kontrollerna har inte hängt med.

Vilka leverantörskontroller bör ekonomiavdelningen göra?

Det krävs inga stora resurser för att göra en märkbar skillnad. Det krävs rätt information vid rätt tillfälle. För varje aktiv leverantör bör ni kunna svara på fem frågor:

Kontrollfrågor leverantörer

1.

Är leverantören registrerad för F-skatt och moms i dag, och inte bara vid upplägg?

2.

Har någon i styrelsen eller ledningen näringsförbud?

3.

Finns det kopplingar till sanktionslistor eller varningslistade bolag?

4.

Stämmer bankgiro och kontonummer med det bolag ni ska betala till?

5.

Har ägarstrukturen eller styrelsen ändrats sedan ni senast kontrollerade?

De flesta ekonomiavdelningar kan inte svara på alla fem utan betydande manuellt arbete.
Det är luckan som organiserad brottslighet utnyttjar. 

Hur automatiserar man leverantörskontrollen?

Automatiserad leverantörskontroll innebär att leverantörsregistret stäms av mot externa register löpande, och att avvikelser flaggas innan betalfilen skickas till banken. Kontrollen sker på hela leverantörsreskontran i stället för i stickprov. Det är inget verktyg bara för storbolag. Tjänster för automatisk betalkontroll används redan av en stor majoritet av Sveriges kommuner och regioner.

I Visma Net sker kontrollen genom betalkontroll med Inyett leverantörskontroll. För Unit4 ERP har TagsIT byggt Kreditkontrollen, som kopplar kreditupplysning och betalkontroll direkt till leverantörsregistreringen med data från Creditsafe och Inyett.

Det händer inte oss

Det är den meningen som Lena Nitz, Malin Jeansson på Inyett och i princip alla som arbetar med frågorna hör mest. Och det är precis så som de kriminella aktörerna hoppas att du tänker.

De väljer inte ut offer. De letar efter svagheter. Och en organisation som förlitar sig på att ”vi handlar bara av lokala leverantörer” eller ”vi känner ju de här bolagen sedan länge” är en organisation som har lämnat dörren på glänt.

Den kriminella ekonomin i Sverige omsätter uppskattningsvis 150 miljarder kronor per år. En del av pengarna passerar – eller har passerat – helt vanliga svenska företag på vägen.

Frågan är inte om du riskerar att vara en del av kedjan. Frågan är om du har rutiner som gör det möjligt att upptäcka det.

Vill du veta mer om hur automatiserade kontroller och löpande bevakning av affärsrelationer fungerar i praktiken?

För kontroller i Visma Net och Business NXT
– kontakta Jakob Fredin, epost jakob.fredin@tagsit.se

För kontroller i Unit4 ERP
– kontakta Johan Sahlström, epost johan.sahlstrom@tagsit.se

Vanliga frågor om leverantörskontroll

Vad är leverantörskontroll?
Leverantörskontroll är en löpande granskning av att företagets leverantörer är seriösa och att betalningar går till rätt mottagare. Den omfattar bland annat F-skatt och momsregistrering, näringsförbud, sanktionslistor, bankuppgifter och förändringar i ägande och styrelse.
Vid upplägg och därefter löpande. Eftersom företagsuppgifter ändras hela tiden ger en engångskontroll falsk trygghet. Bäst är att kontrollen sker automatiskt inför varje betalning.
Vanliga varningssignaler är ett nystartat bolag utan branschkod, nyligen bytt styrelse eller ägare, ändrade bankuppgifter, skulder hos Kronofogden och påtryckningar om snabb betalning. Ingen enskild signal räcker, det är kombinationen som avslöjar.
En kreditupplysning visar bolagets ekonomiska läge vid ett tillfälle. Leverantörsbevakning följer bolaget över tid och larmar när något ändras, till exempel F-skatt, styrelse eller bankuppgifter.
Ja. Med rätt integration sker kontrollen i samma flöde som leverantörsregistrering och betalning, så att avvikelser stoppas innan pengarna lämnar bolaget.

Källor

Brottsförebyggande rådet (2025). Företag som brottsverktyg. https://bra.se/rapporter/arkiv/2025-12-11-foretag-som-brottsverktyg

Polismyndigheten, Nationellt bedrägericentrum. De organiserade bedrägerierna. https://polisen.se/siteassets/dokument/ovriga_rapporter/organiserade-bedragerierna.pdf

Polismyndigheten (2024). Den kriminella ekonomin. https://polisen.se/contentassets/98c220457ffa421cb604859eb2f3b142/den-kriminella-ekonomin-240916.pdf

Svenskt Näringsliv. Larmet: Företagare slutar anmäla brott. https://www.svensktnaringsliv.se/sakomraden/sakerhet-och-risk/larmet-foretagare-slutar-anmala-brott-allvarliga-konsekvenser_1223749.html

Svenskt Näringsliv (2025). Brottsbarometern 2025. https://www.svensktnaringsliv.se/bilder_och_dokument/rapporter/mygz9s_brottsbarometern-2025pdf_1243742.html/Brottsbarometern+2025.pdf